Intervjuare: Hur är det som textförfattare, är det lättare att skriva om lycklig eller olycklig kärlek?

Jocke: Olycklig, definitivt.

Tystnad.

Intervjuare: Vad beror det på?

Jocke: Jag vet inte... Man kanske inte skriver musik när man är lycklig liksom. När man mår bra och allt är toppen då har man annat för sig än att skriva musik liksom. Det är när man har såna här low down då blir det lite sån här... terapi. Det är nog lättare att skriva om... Inte vill höra "jag är så jävla glad idag", det är ingen som vill höra det liksom. Man vill höra om det är ups and downs och famförallt downs. Tror jag. Man vill veta att andra har det lika jävligt som man själv har det. Det är lite det man letar efter.

Jocke: Jag tycker det är roligt att försöka få in ord som det är väldigt svårt att få in i en låt. "Oproffesionell" tycker jag är väldigt roligt att man fick in i en låt. Det är helt otroligt, ett otroligt osvängigt och osexigt ord. Och sen på b-sidan till den här nya singeln fick jag in ordet kverulant vilket jag är väldigt, väldigt nöjd över. Sånt är roligt.

Jocke: När man hittar trestaviga rim, det är ganska härligt. Två väldigt långa ord som faktiskt rimmar, och som dessutom för texten framåt.

Intervjuare: Hur mycket av texterna är de riktigt kentsnubbarna och hur mycket är fantasi?

Jocke: Allt är på riktigt och allt är påhittat kan man säga. Det är ju bara en version av historien. Det finns tusen versioner och det alltid bara en persons version liksom. Så att om det är någon som har varit inblandad i någonting av det jag sjunger om skulle förstå precis vilken situation jag menar, så skulle säkert den personen ha upplevt situationen helt annorlunda mot vad jag har gjort eftersom man tenderar ju att vilja vara hjälten i sin egen film.

Intervjuare: Hur ofta har det hänt att någon har kommit och sagt att någonting att "den där låten handlar väl om mig, eller hur?"

Jocke: Ja, det har hänt... Men då får man ju blåneka!

Jocke: Man kan ju inte sjunga om att gå och handla kaffe.

Sami: Om man tänker på den här första skivan, den har ju inget riktigt genomgående tema, då märker man direkt att det blir plåttrigt på nåt sätt, det finns ingen röd linje genom...

Jocke: Den första skivan är den enda skiva där vi inte har varit med och gjort omslaget. Efter att vi hade gjort den så insåg vi att vi måste vara med och bestämma allt annars kommer det gå åt helvete.